Jajemen
Tjugosju dagar räknade jag till. Sedan fick jag en sovmorgon.
Ända till sju minuter över sex sov jag.
Sedan var det bara på't igen.
För kan man säga nej när de ringer från the gruva och vill ha
in en pangboom på nattskiftet?
Nej.
Så ni förstår.
När påsken kom och jag slog mig ned vid älven och grillade korv
med min bybo.
Då smakade det ruggigt bra.
Sommerferien
Det är så himla fiffigt ordnat på mitt jobb. När det börjar närma sig
slutet på det hela strejkar firman så till den milda grad att jag bara
längtar bort.
Perfekt.
Visst har det varit fint att härja fram med den ena vuxenleksaken efter
den andra. Min senaste favorit har varit fyrhjulingen.
Odla fräknar i fartvid. På arbetstid. Jo jag tackar.
Isarna och dess vapendragare har förstås blivit putta när de inser att
barmarkssäsongen börjat smyga ikapp för att ta över.
På hederligt gammalt seperationsångestvis har de trilskats som aldrig
förr.
Ismaskinerna har varit för jäkliga och isen går paj.
Hoppas ni smälter ihjäl, kontrar jag med i fräsig ton och låtsas att jag
inte kommer att sakna dem heller.
Så kastar jag in snickarbyxorna för den här gången.
Sommarlov it is!
WROOOM säger det där jag far i blixtens hastighet över konstgräset.
Bild
Och på den sjunde dagen arbetade hon
Utsikten från vårt fikarum.
Det är mycket nu. Slutspel på tv:n och minst lika viktiga matcher
i vår egen ishall.
Norrlandsmästerskapen som uppladdning inför TV-pucken.
Jovisst.
Det har funnits att göra för vaktmästare Olsson i helgen kan jag
lova. Precis som alla de andra dagarna denna makalöst oändligt
hysteriskt långa vecka.
När jag på söndagkvällen sjunker ihop som ett nyslaktat kanin-
skinn i min fåtölj lyckas jag ändå klämma fram lite happy thoughts
i självlurande ändamål.
Visst, jag ska jobba redan i morgon igen - men jag är ju i alla fall
ledig resten av den här veckan.
Olssonianska gallerian
Jag går loss med min sten i högsta hugg.
För nä.
Här finns det då ingen tid att springa ut i
förrådet efter hammaren.
Jag har fullt upp med att vara så där
vansinnigt noggrann med mina små
svartingar.
Väldigt noggrann och bara lite ivrig.
Och ja. Därav är det endast en ram som
hänger på sniskan också.
Vårtecken
Solen börjar leta sig in i min lilla takglugg när snön ger vika.
Måndag
Renskav och lingonröra. Livet är kalas i Abisko.
Nu tar jag semester
mars 2010
Nä vet ni vad. Nu drar jag.
Och litar fullständigt på att
Abisko tänker visa sig från
sin bästa sida. 
Once you go black
...you never go back. Som de säger.
Mina gamla ramar blir alldeles vansinnigt tjusiga när
de får lite svart färg.
Så väldans fina att jag kommer på mig själv med att
speja runt omkring mig efter fler grejer jag skulle
kunna måla svarta.
Tänk om man skulle ta och... Bara lite här...
Men så avbeväpnar jag mig från penseln och sätter
locket på burken.
Helst skulle jag sätta på ett litet litet lås också.
Och kasta den lilla lilla nyckeln till de stora hungriga
hajarna i Luossasjön.
För säkerhets skull.
Ropen skalla - rökruta åt alla
Jag borde skotta balkongen har jag tänkt länge nu.
Åtminstone så att det går att komma ut på den.
Men borde är tråkigt och fika är roligare.
Knappt hann vi tömma våra tekoppar så är soldat
Kuoppala ute och skottar balkongen i en flygande fläng.
Behovet att få suga i sig en giftpinne var visst akut.
Vips kunde skottningsbehovet bockas av i samma andetag.
Praktiskt.
Och just som vår stad började anta en lite väl lugnsotsgrå
nyans slog en annan önskan in.
Det kom ett nytt lager vitt.
Nu skiner den nya snön ikapp med solen så att det nästan
gör ont i ögonen där jag står i vid min balkongdörr och
kisar.
Jag står och spanar på finvädret och om det månne spatserar
förbi någon fikasugen rökare jag skulle kunna lura upp på en
kopp.
Det har blivit dags nu igen.
Åtminstone så att det går att komma ut på den.
Men borde är tråkigt och fika är roligare.
Knappt hann vi tömma våra tekoppar så är soldat
Kuoppala ute och skottar balkongen i en flygande fläng.
Behovet att få suga i sig en giftpinne var visst akut.
Vips kunde skottningsbehovet bockas av i samma andetag.
Praktiskt.
Och just som vår stad började anta en lite väl lugnsotsgrå
nyans slog en annan önskan in.
Det kom ett nytt lager vitt.
Nu skiner den nya snön ikapp med solen så att det nästan
gör ont i ögonen där jag står i vid min balkongdörr och
kisar.
Jag står och spanar på finvädret och om det månne spatserar
förbi någon fikasugen rökare jag skulle kunna lura upp på en
kopp.
Det har blivit dags nu igen.
Fajt får wajt
En kärleksfull nyans av vitt.
Jag målar hela lägenheten vit. Väldigt vit.
Men så när färgen tar slut innan hallen är
klar slår mig en tanke.
Kanske skulle här behövas en mer
välkomnande färg.
Lite värme.
Så istället för att köpa ännu en burk med
skolkrita i flytande form går jag bananas
bland färgburkarna och väljer antikvit.
Antikvitt!
Vilket lyft.
Våghalsige Olsson kallas jag numera.
Ja. Mycket nöjd.
No. I said gummilist. Not sushi.
Det finns en för himla fiffig sida som nog kan vara en av
de bästa på hela internätet.
På www.ord.se är det bara att skriva in ett ord och sedan
översätta det till vilket språk som helst.
Nästan.
Så himla enkelt.
Det sa jag åt min käre far när han ringde och undrade vad
gummilist heter på engelska.
Jasså. Jaha... Vad sa du? Dubbel-v......
Där satt jag och lyssnade på min pappas långsamma
pickande på tangentbordet.
Nä men vad är det här nu då. Sushi....?!
Det var då det slog mig. Det där med vad som är himla enkelt
kan variera skarptberoende på vilket årtionde man är född.
de bästa på hela internätet.
På www.ord.se är det bara att skriva in ett ord och sedan
översätta det till vilket språk som helst.
Nästan.
Så himla enkelt.
Det sa jag åt min käre far när han ringde och undrade vad
gummilist heter på engelska.
Jasså. Jaha... Vad sa du? Dubbel-v......
Där satt jag och lyssnade på min pappas långsamma
pickande på tangentbordet.
Nä men vad är det här nu då. Sushi....?!
Det var då det slog mig. Det där med vad som är himla enkelt
kan variera skarptberoende på vilket årtionde man är född.
Snickflickarbyxor
Kiruna Kommuns första kvinnliga vaktmästare på ishallarna
får många glada hejarop. I veckan blev en gymnastisklärare
så till sig vid sargkanten att jag riktigt såg den spänstiga
feministen i henne slå frivolter.
Även om den yttre kroppen modell äldre stod stilla.
Nämen en tjej! En brud som kör ismaskin - vad häftigt!
Så där låter det ofta. Och visst är jag glad att de inte kastar
tomater på mig.
Även om det händer att en och annan frågar efter vaktmästaren
men helt kommer av sig när det minsann är jag som är det.
Näää, jag har kanske ingen snopp som hänger och dinglar
- än sen då?!
Vill jag bara slänga ur mig ibland. Men gör det förstås inte.
Jag är ju ändå en snäll och duktig tjej.
Trots att jag har snickarbyxor.
Ordning och reda pengar på freda'
Ni vet hur det är. Man trillar hem på sena kvällskvisten
efter att ha låst och bommat igen på jobbet.
Men någonting gnager en.
Var det inte någonting mer jag skulle göra ikväll....?
Äsch, tänker jag och klättrar ut i köket för att bre mig
en knäckemacka istället.
Efter trekvarts klättrande utan att komma fram kan jag
inte fortsätta att låtsas längre.
Men okej då.
Jag skulle visst gå ut i förrådet med lite prylar.
Välkommen in. Om du kan.
efter att ha låst och bommat igen på jobbet.
Men någonting gnager en.
Var det inte någonting mer jag skulle göra ikväll....?
Äsch, tänker jag och klättrar ut i köket för att bre mig
en knäckemacka istället.
Efter trekvarts klättrande utan att komma fram kan jag
inte fortsätta att låtsas längre.
Men okej då.
Jag skulle visst gå ut i förrådet med lite prylar.
Välkommen in. Om du kan.
Färdigflyttad
Jag har dragit mitt sista lass. För den här gången.
Där jag gått gatorna fram med pulka efter pulka
har jag funderat på hur himla fint det vore att
bli nomad.
Leva på fjället med min pulka.
Och så har jag förstås tänkt tanken att jag är lyckligt
lottad som flyttat nedbacks och inte uppförsbacks.
Som vi pulknomader kallar det.
Nu när alla grejer är på plats fortsätter mitt
optimistiska flyttsinne att lura mig. Nu gäller det
nämligen bara att få lite ordning på det hela.
Bara.
Haha. Hahaha. Hahahahahahahaaaa....
Jag har skrattat hela veckan.
Let's pulk it
Jag fick hjälp av en stor stark brandman att flytta.
En stor stark brandman med släp.
Det gick förstås väldigt geschwint.
Nästan tråkigt.
Därför sitter det fint att jag glömt både det ena och det
andra i mina gömslen och vrår.
Så att det blir flytta av med pulkan ändå.
Precis som det var tänkt från början.
Äntligen
Här brukade jag ta en genväg
Men det kunde ju inte herr Traktor veta. Senväg we call it.
Eisbär Electric
Ein eisbär. Eller isbjörn som vi säger auf Schwedisch.
På den gamla ismaskinen på Matojärvi står det
att den har Bärenstarke Technik.
I min tysthet har jag undrat hur stark denna
björnstarka teknik egentligen är?
Den gamle Eisbär Electric orkar ju knappt upp i
märkbar framåtrörlighet.
Kom igen då, vill jag bara säga till den. Hur jobbigt
kan det vara att bara glida runt isen några varv
per dag?
Efter 14 dagars evigt jobbande i vår lilla stads alla
två ishallar är jag inte så kaxig längre.
Jag börjar också känna mig som en sådan där
isbjörn.
En gammal elektrisk isbjörn som någon dragit kontakten
ur och sedan slagit ihjäl.
Ice Ice Baby
Inte utan min ismaskin tänkte jag att mina memoarer ska heta
För en vanlig dödlig skulle man kunna tro att en is
är en is.
En platt kall död is.
Men det vaktmästerliga hökögat ser kolossala skillnader
i isens tjocklek.
Om inte annat med hjälp av borrmaskin och mätsticka.
Och det hyvlas och spolas och slangas och kantfräses.
Ett par dagar senare kan det skilja flera millimeter från
tidigare mätningar.
Så när ni ser en vaktmsätare tuffa runt på sin ismaskin.
Varv efter varv.
Till synes ganska händelselöst och kanske rent av tråkigt.
Då behöver ni inte vara oroliga.
Det är egentligen rena rama bergochdalbanan hon är ute
och åker på.
Och inte helt otroligt ekar ice ice baby... untz untz mellan
hörselkåporna.
Gott nytt!
Den man kysser på tolvslaget kommer man att vara med resten av året.
Sägs det.
Jag och Molgan kommer att få ytterligare ett fint år tillsammans.
Dessutom kommer det att vara ett år fyllt av bubbel i maggropen och mina
orienterare vid min sida igen. Om man nu ska tro tolvslaget.
Bra deal, tänker jag, och ser fram emot hejdundrande år.
Håll i hatten!
En skvätt av gräshoppans ben bådar gott för ett spänstigt 2011
