Voffor gör di på detta viset?
Voffor då då?
Jo för att det är väldigt skönt att skrika av sig så här i tenta-tider.
Eller projekttider för vår del.
Men det har ju förstås studenterna i Uppsala redan kommit på.
Däremot pluggar inte dom norr om polcirkeln.
För om man gör det kan man nämligen stå och vråla ut sitt vårskrik
ala Ronja Rövardotter och samtidigt titta på midnattsolen.
Det är helt otroligt.
Därför.
the mess has arrived
Nu har jag börjat packa. Och stöka och böka.
Jag kan knapp bärga mig! I veckan bär det av från östermalm in till the city.
Det är precis lika fancy-pancy som det låter.
Jag ska nämligen flytta in i Kirunas schysstaste korridor. Vi har suttit bänkade i deras rena fräscha soffa och förundrats och suktat under året.
Gapande som små fågelholkar.
Kan man verkligen bo så här lyxigt?
Ja det kan man - och det ska vi också!
Snusen, Emma, Åland och jag.
Och det finaste fina i kråksången är att jag packat ner min nyinköpa tvålpump som jag hittade i hemtex fyndkorg häromdagen.
Tvålpump!
Vi vet vad det betyder.
Jag ska få ett alldeles, alldeles eget badrum som inte en jävel ska dela med mig.
Inte en endaste främling ska jag släppa in.
Men det hänger förstås en gästhandduk för mina rumsrena vänner som har vägarna förbi.
Schöne Wochenende
Yrvaken
När det faktiskt snöat på morgonkvisten.
Och termometern ljuger om 3 futtiga grader utomhus.
För det kan ju knappast stämma. Det är ju vår nu!
Eller?
När jag sedan yrvaket slår på datorn för att få kontakt med omvärlden undrar en liten annons om jag vill gå ner i vikt och tappa julkilona.
JUL-kilona?!
Det är då den totala förvirringen sätter in.
Hur länge har jag sovit egentligen?
Jag som trodde att det var slutet av maj?
Att det skulle bli sommarlov snart?
Hellooo?! Where am I ?!
the KISS-system
Idag har naturguiderna haft plask och lek på schemat.
Eller fjällsäkerhet - moment 5: strömmande vatten om man vill att det ska låta lite tuffare.
För det var det.
Huvudregeln är KISS - Keep It Safe and Simple.
Vi var väldigt safe med flytväst och Byggare Bob-hjälm, militäriska OK-tecken och kastlinor. Det behövs ganska många linor innan man är expert på att pricka simmande offer som flyter förbi, kan jag lova.
Men hellre många linor kors och tvärs än en naturguide förlorad i älven, som vi brukar säga.
Simpelt lyckades vi också uppnå. När man kan knepen så är det faktiskt ganska okomplicerat att tassa sig fram på hala stenar med strömmande vatten upp till midjan.
Till och med att hålla värmen i 4 gradigt regn var en baggis med den heta våtdräkten.
Fast när jag blir stor och proffessionell grodman tror jag att jag ska bygga ut systemet lite ändå.
Lägga till några S.
Keep It Safe and Simple and Spandex-tight.
And Superhero-mässigt.
And Sexigt
And Stört Snyggt.
Thats the way we like it.
Det finns en gud
och har precis börjat göra
laktosfri vaniljyoghurt.
Som jag väntat!
Haaaalleluljaaaah!!!
Fokus
Då kom jag på det!
Jag har ju badat med delfiner för sjuttsicken!
Det hade jag glömt
Livet enligt mitt kollegieblock
Tyska paprikafrön
När jag vaknade kom jag på att hon lurat mig.
Spinach är ju spenat på engelska.
Fast den här gången var det ju faktiskt inte Tamara som busade med sin svenska aupair. Det var bara min hjärna som levde rövare.
Häromkvällen funderade jag vid lägerleden vad nypon heter på tyska utan att komma på det. När jag vaknade visste jag.
Hagebutten!
Då hade ju hjärnan rotat i en vettig vrå under natten.
Frågan är ju bara när man ska lita på den där grå massan man har.
Och när man inte ska göra det.
När det är värt att grubbla och fundera.
Och när det inte är det.
Speciellt när det gäller viktigare saker än tyska paprikafrön.
Det är så ebarmeligt lite
en människa kan förstå
Man skulle ej grubbla och tänka
Men tänker och grubblar ändå
Dagarna fogas till veckor
Och veckorna fogas till år
Man skulle ej snärjas av grubbel
Så hastigt som tiden går
Nils Ferlin
Superduper Awesome Smashing Fantastic Good
Ibland är livet bara så himla bra.
Som när det rullar på med projektet.
När en skoluppgift är så spännande att man bara vill bli forskare.
Eller när man trots att man är fattig köper naturgodis för 8kr.
Aldrig förr har de små nötterna med mörk choklad smakat bättre.
Eller när regnet står som spön i backen men solen lyser som en galning ändå.
Helt tokigt.
Eller när ens kärlek går på stan 150mil bort men ändå känns nära.
Rakt in i örat.
Till och med slingrar sig in mellan revbenen och värmer lite i hjärtat.
Tack och lov för telefonvågorna som skyndar fram i luften.
Hit och dit.
Bara för vår skull
Det är galet vad allting känns härligt ibland.
Exotisch kulturkrockisch
Och os och tjutande tryckkokare.
Fast dom verkar inte helt imponerade av vår mat heller.
No it's not a throw up, we call it ärtsoppa. Well it tastes like... nothing. Thats why we have a lot of mustard and timjan on it.
Wanna try some? Nähä.
This? Its bloodpudding. No, not like a desertpudding. It's blood and... a lot of stuff you dont want to know really. But you have this lingonsylt till. Its delicious.
You really should try it.
Well, it's called Jesus-flying-to-the-sky-day. But it's not like we are celebrating or anything.
We are just.... not working.
Alltid när man förklarar något så ser de väldigt skeptiska ut.
Som om det var vi som hade en konstig kultur.
Till och med när vi slår upp det nyinköpta tältet inomhus och provligger så
är det så himla konstigt.
Fast det är inte så svenskt förstås.
Bara naturguidigt.
Thank god I'm poor and snål!
De är precis lika äckliga som man kan förvänta sig.
Men det jag allra minst har så här i slutet av månaden är pengar. Så jag hejdade min instinkt att rusa iväg till Konsum och stannade hemma och kikade trumpet på min tomma ledsna fruktkorg istället.
När jag sedan satt och åt lunch stod radion på.
Som av en händelse.
Nyheterna rullade igång och ibland undrar man ju om saker och ting verkligen sker bara på måfå:
"Konsum Lappgatan i Kiruna utsattes under förmiddagen för ett väpnat rån..........."
No pants expedition
Om man badar i en fjällsjö med bara underkläderna på, då är det bäst att gå utan byxor tills kläderna torkat.
Då var det tur att vi var ensamma där uppe bland fjällen.
Och vädret hade vi också himladens tur med.
Perfekt barbensväder.
Vi hade tur med ganska så mycket den här helgen.
För att inte tala om stenen som föll ner och precis missade Snusens huvud när vi klättrade i bergen.
Och att vi överhuvud taget tog oss upp allihopa för den branta bergväggen.
Tre naturguider, två rymdare och en schweizare, som alla hemskt gärna ville vara bergsgetter för ett slag.
Det var en lyckad tur helt enkelt.
Lejontand
Igår kom min hemliga beundrare med en blomma till mig.
Det är den första jag ser här uppe i år.
Lejontand kallades den visst förr.
Idag har vi legat på balkongen och solat oss röda.
Det här var visst inte staden som gud glömde.
Han hade bara lite annat att fixa först.
Typ södra Sverige
I helgen ska vi ut i vildmarken och barmarken och leva rövare.
Det är vår tur nu.
Och vi är taggade till tänderna
1000 dagar
fast väldigt långsamt.
Säg, ett tal om dagen ungefär.
Då har man att göra ganska länge.
Lika länga som vi varit tillsammans.
Min soldat och jag.
Det är galet länge.
Verkligen jättelänge...
Tusendagslänge.
Luring!
Nätterna är ljusa som sommarnätter nu.
Men de är kalla som vintern.
Konstigt
Dom på Konstfack är nog inte helt som dom borde.
Anna Odell heter tydligen en stjärna som går där.
Hon tycker att det är konst att iscensätta en psykos och självmordsförsök på Liljeholmsbron i Stockholm.
Smaken verkar vara som baken.
Inte helt i toppform.
SVDs nyheter
Hej och välkomna hem till mig
Men ibland undrar man ju.
När studentlägenheterna koster 1000kr mer i hyra än likadana "vanliga" lägenheter, som dessutom är nyrenoverade, studentpriser överhuvudtagat är något totalt omöjligt i stan och det endaste enda studentiga vi hade - vår studentpub SLUSK - blir taget ifrån oss känns det lite trist att vara student i Kiruna.
SVT Nordnytt har gjort några reportage om studentlivet i Kiruna.
De kan man se här, här, här och här.
Jag bor också i den där skruttiga korridoren som Love bor i.
Man kan ju undra varför?
Men trots allt så hänger ju fortfarande balkongen kvar. Och när man sitter där och samlar fräknar i vårsolen och pluggar flitigt kan det hända att en vilde till same kommer uppklättrandes på brandstegen och slår sig ner.
Och när jag är inne på mitt 12kvm stora, överbetalda krypin så kan det hända att jag sitter där med fjällkartan i högsta hugg och planerar en spännande helgtur och kikar ut genom fönstret.
Då har jag ju gemensamma toaletter, trasiga tvättmaskiner och fallfärdiga kök bakom ryggen.
Och vildmarken rakt framför näsan.
Då är jag ändå rätt nöjd.
Du är den finaste jag vet
- Oj, är klockan så mycket! Jag måste hinna fixa mig också.
- Men du är ju redan så fin. Du är den finaste jag vet!
Du är den vackraste i världen. Du är som blommorna....
Som...eh...vitsipporna. Som bjöööörnarna....
Det är tanken som räknas they say.
Segelflyg
När jag var ute och spatserade i vildmarken hörde jag ett brummande ovanför mig och jag var så klart tvungen att stanna upp för att kika vad det var.
Det pirrade till i magen.
Jag har också suttit i ett sådant segelflyg som blev bogserat där på himlen.
De små planen har nämligen ingen egen motor utan måste bogseras upp på lagom höjd. Det brummar och skumpar och så sitter man där och lyssnar efter ett klonk-klonk.
Då är det bogserlinan som släpper. Efter det blir det totalt tyst och man bara glider fram.
Det är ju helt otroligt!
Inte att det funkar. För det gör det ju. Med fysik och termodynamik och allt vad det är.
Men att man vågar!
Galet.
Kiruna från ovan. Fast taget från ett mindre galet SAS-plan
No need for åldersnoja
- Jag vet. Eller så väntar man tills man är 35 och adopterar 5åringar.
Där har vi det.
It takes a nerd
Det många kanske inte vet är att på den finns det massa små granater. Det är ett litet mineral som helt naturligt växer som om det vore en liten slipad ädelsten.
Fantastiskt!
Tänk vad många som gått miste om detta!
Eller helt enkelt inte brytt sig. Det gör i alla fall inte någon av dem som jag försökt pracka på lite intessant natuguidning mitt i skidbacken.
Den här veckan har vi fått lära oss ännu mer intressanta saker om naturen, nämligen om fjällets olika fåglar.
Och läten.
Det är svårt. Inte ens målande beskrivningar som "Tjuhu följt av ett tjuhuhu" eller "En gammal symaskin som får andnöd på slutet" gör att det blir helt solklart vilken fågel det är vi hör.
Jag börjar inse mer och mer vad det är för framtid jag går till mötes.
Som naturguide kommer jag att vara väldigt beroende av att hitta nördar.
Nördar som kan lite mindre om det som jag kan lite mer om.
So, where are you?
Ont i magen, eller.....
Eller så är det inte det.
Hon har nämligen haft djävulskt ont i magen i ett år nu. Beroende på en tumör stor som en clementin. Nu har hon 80cm kortare tjocktarm och bara en halv lever kvar.
Eller så är det inte så bara. Hon har ju kvar sin man och son och självaste livet.
Än så länge.
På sätt och vis gör det ännu lite mer ont i magen av att läsa hennes blogg.
Eller så är det då man inser att man inte har så ont i magen.
Eller så stora problem över huvudtaget.
Bild från Vimmelmammans blogg
Heja Kirunabostäder!
I morse var det översvämning i källaren. Det bara forsade vatten. Riktigt varmt vatten kan vardagshjälten rapportera som trippade in för att stänga av vattenkranen, som visade sig vara ett brustet rör.
Lyckligtvis hade Kirunabostäder en av sina snabba dagar.
De var på plats samma dag för att åtgärdaproblemet.
Det var ju tur.
För om det hade gått lika långsamt som med tvättmaskinerna hade de ju slösat bort allt varmvatten de sparade på de veckor vi inte kunde tvätta.
Flera gånger om.
Ni kan ju när ni vill!
Välkommen till Kiruna
Och i Kiruna rapporterar de klart väder, lätta varierande vindar och en temperatur på..... plus en grad.
- .... the ground temperature is just above freezing point.
Jaha ja.
Sommaren kom tidigt
Jag trodde att det var vår i Kiruna när asfalt kikade fram mellan snödrivorna.
Jag kom på hur våren egentligen ska se ut när jag kom ner till Bromma.
Nu har jag varit i Kalmar också.
Där är det sommar!
Love is in the air
