Man vet att man bor långt norrut...
Hur långt kan ett land vara egentligen?
Vi hörs
Avstånd: 1042,9 km Restid: ca 16:50 timmar
(för dom som inte kör supermazda förstås)
The mess has flyttat
Äntligen, ropade tvålpumpen glatt och skuttade upp på handfatet. Precis som alla mina andra kära ägodelar som bodde in sig snabbt som blixten.
Förutom renhornen och tvättstället. De trasslade ihop i den fullproppade supermazdan och tog lite mer tid på sig.
Men nu är vi på plats allihopa.
Jag bor numera i Sveriges snyggaste studentrum.
I alla fall Kirunas modernaste.
Här äts det sill och potatis på golvet och rivig rabarberpaj i finsoffan.
Kanel och ingefära är de hemliga ingredienserna,
Det kan behövas lite extra fart på sommarlovsfirandet när det halgar ute.
Men vi gillar Kiruna ändå.
För imorrn far vi!
Fucking unbelievable
Som jag och Snusen brukar säga. Rätt ofta. Och idag slog det mig ännu oftare:
Två dagar kvar till flytt
Tre dagar kvar till söderut-bilfärd. 100 lyckliga mil i bil - roadtrip.
Det är helt otroligt vad tiden rusar på!
Och jag har redan gått ett år på den här utbildningen.
Ett år?!
Med människor som fascinerat kastar sig ned på backen.
Är det en rallarros? Svarthö? Någon slags kopparindikator?
Och så vår idol Stickan som står där och ler klurigt. I sina gummistävlar och oljerock, som på nåt konstigt vis passar lika bra i juni som i -30 grader i december.
Helt lugnt och sansat avfärdar han alla våra förslag.
Som vanligt.
Nej.
Och så berättar han spiksäkert hur det står till.
Vad det än gäller. I skogen förstås.
Otroligt.
Minst lika otroligt är ändå dagens middag. Vi skrapar ihop det sista vi har så här sista dagarna i Sveriges skruttigaste korridor. Dock är maten den godaste vi någonsin ätit.
Kanske lite för att vi bara knaprat bönor och tuggat på tonfisk under året.
Kanske mest för att jag hade finbesök av min soldat i helgen och det blev lyxiga rester över.
Helt tokigt gott blev det i alla fall.
Lax, fullkornspenne, spenat, fetaost, oliver och så några piffiga solrosfrön.
It's almost orgazzzzmic.
Som vi också säger rätt ofta.
Jag och hon som jag trodde var en läskig estet-ligist första gången jag såg henne.
Och den där finska lilla tvättbjörnen.
Men det är en annan historia.
Helt otrolig den med.
Voffor gör di på detta viset?
Voffor då då?
Jo för att det är väldigt skönt att skrika av sig så här i tenta-tider.
Eller projekttider för vår del.
Men det har ju förstås studenterna i Uppsala redan kommit på.
Däremot pluggar inte dom norr om polcirkeln.
För om man gör det kan man nämligen stå och vråla ut sitt vårskrik
ala Ronja Rövardotter och samtidigt titta på midnattsolen.
Det är helt otroligt.
Därför.
the mess has arrived
Nu har jag börjat packa. Och stöka och böka.
Jag kan knapp bärga mig! I veckan bär det av från östermalm in till the city.
Det är precis lika fancy-pancy som det låter.
Jag ska nämligen flytta in i Kirunas schysstaste korridor. Vi har suttit bänkade i deras rena fräscha soffa och förundrats och suktat under året.
Gapande som små fågelholkar.
Kan man verkligen bo så här lyxigt?
Ja det kan man - och det ska vi också!
Snusen, Emma, Åland och jag.
Och det finaste fina i kråksången är att jag packat ner min nyinköpa tvålpump som jag hittade i hemtex fyndkorg häromdagen.
Tvålpump!
Vi vet vad det betyder.
Jag ska få ett alldeles, alldeles eget badrum som inte en jävel ska dela med mig.
Inte en endaste främling ska jag släppa in.
Men det hänger förstås en gästhandduk för mina rumsrena vänner som har vägarna förbi.
the KISS-system
Idag har naturguiderna haft plask och lek på schemat.
Eller fjällsäkerhet - moment 5: strömmande vatten om man vill att det ska låta lite tuffare.
För det var det.
Huvudregeln är KISS - Keep It Safe and Simple.
Vi var väldigt safe med flytväst och Byggare Bob-hjälm, militäriska OK-tecken och kastlinor. Det behövs ganska många linor innan man är expert på att pricka simmande offer som flyter förbi, kan jag lova.
Men hellre många linor kors och tvärs än en naturguide förlorad i älven, som vi brukar säga.
Simpelt lyckades vi också uppnå. När man kan knepen så är det faktiskt ganska okomplicerat att tassa sig fram på hala stenar med strömmande vatten upp till midjan.
Till och med att hålla värmen i 4 gradigt regn var en baggis med den heta våtdräkten.
Fast när jag blir stor och proffessionell grodman tror jag att jag ska bygga ut systemet lite ändå.
Lägga till några S.
Keep It Safe and Simple and Spandex-tight.
And Superhero-mässigt.
And Sexigt
And Stört Snyggt.
Thats the way we like it.
Exotisch kulturkrockisch
Och os och tjutande tryckkokare.
Fast dom verkar inte helt imponerade av vår mat heller.
No it's not a throw up, we call it ärtsoppa. Well it tastes like... nothing. Thats why we have a lot of mustard and timjan on it.
Wanna try some? Nähä.
This? Its bloodpudding. No, not like a desertpudding. It's blood and... a lot of stuff you dont want to know really. But you have this lingonsylt till. Its delicious.
You really should try it.
Well, it's called Jesus-flying-to-the-sky-day. But it's not like we are celebrating or anything.
We are just.... not working.
Alltid när man förklarar något så ser de väldigt skeptiska ut.
Som om det var vi som hade en konstig kultur.
Till och med när vi slår upp det nyinköpta tältet inomhus och provligger så
är det så himla konstigt.
Fast det är inte så svenskt förstås.
Bara naturguidigt.
No pants expedition
Om man badar i en fjällsjö med bara underkläderna på, då är det bäst att gå utan byxor tills kläderna torkat.
Då var det tur att vi var ensamma där uppe bland fjällen.
Och vädret hade vi också himladens tur med.
Perfekt barbensväder.
Vi hade tur med ganska så mycket den här helgen.
För att inte tala om stenen som föll ner och precis missade Snusens huvud när vi klättrade i bergen.
Och att vi överhuvud taget tog oss upp allihopa för den branta bergväggen.
Tre naturguider, två rymdare och en schweizare, som alla hemskt gärna ville vara bergsgetter för ett slag.
Det var en lyckad tur helt enkelt.
Lejontand
Igår kom min hemliga beundrare med en blomma till mig.
Det är den första jag ser här uppe i år.
Lejontand kallades den visst förr.
Idag har vi legat på balkongen och solat oss röda.
Det här var visst inte staden som gud glömde.
Han hade bara lite annat att fixa först.
Typ södra Sverige
I helgen ska vi ut i vildmarken och barmarken och leva rövare.
Det är vår tur nu.
Och vi är taggade till tänderna
Hej och välkomna hem till mig
Men ibland undrar man ju.
När studentlägenheterna koster 1000kr mer i hyra än likadana "vanliga" lägenheter, som dessutom är nyrenoverade, studentpriser överhuvudtagat är något totalt omöjligt i stan och det endaste enda studentiga vi hade - vår studentpub SLUSK - blir taget ifrån oss känns det lite trist att vara student i Kiruna.
SVT Nordnytt har gjort några reportage om studentlivet i Kiruna.
De kan man se här, här, här och här.
Jag bor också i den där skruttiga korridoren som Love bor i.
Man kan ju undra varför?
Men trots allt så hänger ju fortfarande balkongen kvar. Och när man sitter där och samlar fräknar i vårsolen och pluggar flitigt kan det hända att en vilde till same kommer uppklättrandes på brandstegen och slår sig ner.
Och när jag är inne på mitt 12kvm stora, överbetalda krypin så kan det hända att jag sitter där med fjällkartan i högsta hugg och planerar en spännande helgtur och kikar ut genom fönstret.
Då har jag ju gemensamma toaletter, trasiga tvättmaskiner och fallfärdiga kök bakom ryggen.
Och vildmarken rakt framför näsan.
Då är jag ändå rätt nöjd.
Heja Kirunabostäder!
I morse var det översvämning i källaren. Det bara forsade vatten. Riktigt varmt vatten kan vardagshjälten rapportera som trippade in för att stänga av vattenkranen, som visade sig vara ett brustet rör.
Lyckligtvis hade Kirunabostäder en av sina snabba dagar.
De var på plats samma dag för att åtgärdaproblemet.
Det var ju tur.
För om det hade gått lika långsamt som med tvättmaskinerna hade de ju slösat bort allt varmvatten de sparade på de veckor vi inte kunde tvätta.
Flera gånger om.
Ni kan ju när ni vill!
Välkommen till Kiruna
Och i Kiruna rapporterar de klart väder, lätta varierande vindar och en temperatur på..... plus en grad.
- .... the ground temperature is just above freezing point.
Jaha ja.
Måndagsklubben
Det är så himla enkelt. Man måste ju ändå äta och sova. Så varför inte packa lilla ryggsäcken och gasköket och trampa iväg till skogs och göra det? Varför lägga sig i sina dammiga gamla lakan när man kan krypa ner i dubbla sovsäckar och ligga och mysa i värmen medan vattenflaskan bredvid fryser till is.
En helt vanlig måndagskväll.
Det gjorde vi. Vi vandrade iväg så där lagom långt så att vi inte såg stan längre utan bara skog och fjäll. Efter en bit på elljusspåret svängde vi av rakt in i fjällbjörkskogen. Vi var till och med så totalt okomplicerade att vi inte ens hade skidor eller snöskor med oss.
Då finns det två saker att göra.
Antingen sjunka ner i snön till knäna eller helt enkelt krypa fram.
Efter maten när solen börjat dra sig undan och skaren blev hårdare trippade vi runt bland de små björkarna.
Det var då vi kom på det. En ny lek!
Älva eller tjockis.
Beroende på om man sjunker igenom skaren eller inte.
Vi blev väl lite av båda skulle man kunna säga.
Jag var hur som helst lyckligare och odammigare än tidigare på dagen.
Porrsurfning
- 11 grader!
- Plusgrader!
- Åååh....
- Mera, mera!
- Kolla Kalmar också.
- Nä?! 15 grader!
- ÅÅÅåååååhhh!!!
- Wooaaaw!
Sedan gick det för Kirunaborna.
Aaaah så skönt
I Stockholm trängs dom 4228 personer på en ynka kvadratkilometer.
Sägs det. And I like it.
Här sitter en, och en kilometer bort sitter väl nästa
Another day på Korvgrillar-linjen
Vi har fått schemat för vinterekologikursen och ja, kära Kirunabefolkningen, det är precis som ni tror; vi grillar mest bara korv på skoltid.
16/2
9.00-11.00. Föreläsning, Växterna och djuren om vintern.
Ca. 11.30. Avfärd med minibussar till skogsområde i närheten av Kiruna.
Medtag skidor.
Ca 12.00. Fältlunch, förbered grillnig av korv, etc.
Ca 13- ca 17.00.
Eftermiddagen ägnas åt att närmare undersöka snön, samt titta lite på växters övervintringsstrategier(enligt Ranquiers schema, se kopia av Sjörs Nordisk växtgeografi, som ni fick ut vid kursstarten i Abisko i höstas. På sid. 26 finns att läsa om Ranquiers livsformer.).Läs även sid. 64-66 i kursboken, Ekologi för miljöns skull.
...och vi är stolta över det
Man vet att man är pulkaägare och ingen bilägare när...
.... man alltid får parkeringen närmast, nämligen bakom skåpen vid kundservice.
... man aldrig någonsin behöver oroa sig för sönderfrusna batterier eller tänka på att fylla på olja.
.... man däremot är lite orolig att de14åriga ligisterna, som har bänken utanför coop som ungdomdsgård, ska tjuva pulkan.
... vägen hem betyder en lång uppförslutande utmaning med överfulla pulkor och lite svinn på ett havregrynspaket eller så.
.... när transport blir sport.
Osten är vår!
Hohooo?!
Utmaningen var antagen och reglerna enkla.
Fram till nästa löning skulle vi klara oss på detta hopskrap av halvfulla rispaket, några lyckliga bönor och en och annan tonfiskburk.
Det enda som får köpas är mjölk och frukt.
Det har faktiskt gått mycket bra. Över förväntan.
Variation i kosten är ett lyxproblem för i-landsinvånare.
Havregrynsgröt till både frukost och lunch är gott.
Mumsfillibaba.
Och att hålla hårt i bönpaketen som om de vore guldklimpar är en bra övning i att hushålla och inte bli en bortskämd miljöbov.
Nu är dagen kommen och vi hade faktiskt klarat oss en dag till.
En ärtsoppekonserv fanns kvar.
Och belöningen:
Vi ska få pålägg - vi har köpt vår efterlängtade ost!
Nu är skafferiet fullt och lyckligt igen.
Skillnaden på en same och en stockholmare
Under mina långkallingar hade jag lite lagom vanlig Kiruna-gåshud
medans Jonna inte hade någonting på sina ben.
Ingenting alls. Bara basketshorts.
- Nä men fyra minusgrader, det är ju varmt det.
Ja just det. Tänkte inte på det.
Jonna Blind - helt från vettet
17 små guider satt på en gren...
...två hoppa av, då var dom bara 15 guider kvar.
15 små guider satt på en gren, en hoppa av, då var dom bara 14 guider kvar.
14 små guider....
Ja, ni förstår. Nu är vi i alla fall, efter senaste avhoppet,
nere på 12 små naturguider i klassen.
Utröstning sker igen nästa månad.
Den slutgiltiga vinnaren får en högskoleexamen i Naturguidning.
Första veckan i Abisko.
