Lajsa

Jag hoppas att mamma läser detta. Hon kommer att bli stolt.

De senaste vintrarna när jag bott hemma har jag nämligen bäddat ner mig med pyjamas, ett extra lager mjukisbyxor, dun-tossor på fossingarna och en tjocktröja med luvan uppdragen över öronen under ett berg av täcken och fleecefiltar och överkast om kvällarna. Med elementet på max och en härlig temperatur på närmare 30 i bästa fall.
Så har jag legat där och myst och mamma har kikat in i mitt rum utan att förstå hur jag överlever.

Nu är jag stor och bor i Europas sista vildmark som det så fint heter. Men det finaste av allt är att jag är ute på polarexpeditioner utan hysteriska mängder kläder och fryser inte det minsta.
Inte ens om tårna.
Trots att kvicksilvret kilar åt 30gradersstrecket åt motsatt håll.

Och jag myser minst lika mycket. Om inte mer.

Söndagsutflykt i Abisko, myspys, -25grader kanske. 

När man säger pimpla till någon i Kalmar är det ett stort likamedtecken med vin.
Här betyder det att man går ut på sjön med termos och pimpelspö.
Helt crazy.

Precis som att allt annat är lite annorlunda här.

Gå ut och äta betyder verkligen att gå ut och äta. Göra upp en brasa i skogen och äta ute.
Ni vet som man var på dagis - utomhus.

Och känner man sig lite overdressed här har man antagligen varit ute i naturen och går sedan in och ställer sig i kön på ica med sju lager underställ under dunjacka och täckbyxor. Något annat slags overdressed existerar inte.

Annars är vi nog fortfarande ganska lika. Jag och mina älsklingar hundratals mil bort.

Gissa kvisten - en är från Kalmar och en från Kiruna

Nu står han där med tajta spandex och bar överkropp.
Nya flickfavoriten Crash. 

Fast vadå ny, det var han ju redan på lågstadiet.
Klättrade upp i högsta granen på skolgården. Så högt att bara brandkårens stege kunde få ner honom.
Så fick han dansa flest tryckare på klassfesterna också. Redan då.
Just nu är det annan fest som gäller,
efterfest med mina stora idoler från den tiden -
Lili och Susie.

Han ska då alltid vara värst, den där snygg-lars.

När jag säger att dagens kokain-behov inte är helt tillfredsställt så menar jag förstås dagens kakao-behov

Självklart är det inte Peter Pan som jag vill skjuta pil som, utan Robin Hood.

Säger jag lördag så menar jag antagligen vilken annan dag som helst, mest troligt är fredag eller söndag.

Bara för att jag säger pasta till maten så ska man inte utesluta att det kan ha varit ris jag menade.

Och om du pratar om gul eller röd lök är det väl inte så himla konstigt om det var gul eller röd paprika jag trodde att vi pratade om?


Det kan kanske verka snurrigt. Men det är det inte. Inte för alla. För det finns faktiskt en person i hela världen som förstår mig. Alldeles precis.
Hon tycker bara att jag är lite ofokuserad.
Men så lyssnar jag ju bara med ett halvt öga också........

Man tror att man har så mycket att stå i. Att grubbla över och tänka på.
Plötsligt kan det hända att allt stannar upp och man får lite perspektiv.

För den ena dagen föds en ny liten människa till jorden.
Alla blir överlyckliga och bara sprutar ut sin kärlek till det nya lilla livet.
Det nya lilla livet som sägs vara meningen med livet.
Allt är babyrosa och underbart. Knubbigt och gulligt.
Och min ena vän är gladast av alla.

Så den andra dagen försvinner bara en människa från jorden.
Helt utan förvarning finns han inte mera. Vad gör man då av all sin kärlek?
Försvinner den också ut i tomma intet utan att komma fram?
Och var tog nu meningen med  allting vägen?
Min andra finaste vän är ledsnast av alla.

Och resten av världen, den bara snurrar på som om ingenting hänt.

Det här med affärer är nog inte riktigt min grej. Speciellt studentkorridorsbranschen verkar knepig. Dom gör så många listiga drag som jag aldrig skulle ha en tanke på själv.

En annan hade ju trott att en spis som alla plattor blir varma på vore något nytt att satsa på. Eller en tvättmaskin som inte har funktionen att den lite nonchalant slänger upp luckan medan vattnet pumpar in. Eller toaletter som spolar på första försöket.

Men nej. Se, när man ska satsa gör man det på nya pappershanddukshållare. Rymdkapselformade ska dom vara. Och det nya pappret har mönster med små söta löv. Varför har vi tänkt på det förr? Det var ju det som vi saknade mest!

Herre jösses. Det finns mycket att lära.

b) Beskriv hur de bildas och var i Sverige de finns.

Småland! Nånting säger mig småland. Eller norrlands inland?
Nej det var något annat i småland. Kanske.
Aj.
Kan man ha migrän i magen? I så fall har jag det nu.
Eller tarmcancer.
Scheisse! Hur stavas det nu igen?
Eller ångest för att det blir omtenta på en kurs jag kunnat tillgodoräkna mig?
S, c, h och inget z i alla fall.
Jag skriver att det var ett stort jordskalv i Oslo 1905. Så att tallrikarna skakade. Då vet han att jag kan något i alla fall.
S, c, h och ett tyskt dubbel-s.
Så är det.

Scheisse it is

Nu är det tentavecka igen och som alltid full rulle.
På allt utom att just plugga förstås. 

Röja på vinden, tvätta, städa här och städa där, rensa skrivbordslådan, lämna tillbaka en försenad bok, skriva brev, sätta upp en ny namnskylt på brevlådan, städa mera, städa köket trots att det inte är min städdag.
 Där kanske ni trodde att måttet var rågat?

Men nej då, jag har dessutom blivit besatt av att klippa snöflingor!
Precis som på dagis.
Jag försvarar mig i alla fall med att det är miljövänliga flingor som inte klipps på riktigt papper. Då hade det gått åt väldigt många träd kan jag lova.
Hela Verles gammelskog.

Vi har fått schemat för vinterekologikursen och ja, kära Kirunabefolkningen, det är precis som ni tror; vi grillar mest bara korv på skoltid.

16/2

9.00-11.00. Föreläsning, Växterna och djuren om vintern.

Ca. 11.30.   Avfärd med minibussar till skogsområde i närheten av Kiruna. 
                 Medtag skidor.

Ca 12.00.    Fältlunch, förbered grillnig av korv, etc.

Ca 13- ca 17.00.

                  Eftermiddagen ägnas åt att närmare undersöka snön, samt titta lite på växters övervintringsstrategier(enligt Ranquiers schema, se kopia av Sjörs Nordisk växtgeografi, som ni fick ut vid kursstarten i Abisko i höstas. På sid. 26 finns att läsa om Ranquiers livsformer.).
Läs även sid. 64-66 i kursboken, Ekologi för miljöns skull.