Lajsa

       






                                   Vi börjar med att gå i en cirkel.
                                   Och!
                                   F ö r s ö k nu att gå i takt!





Söndagkväll är numera buggkväll. En näve unga friska kirunastudenter
och ett gäng glada spänstiga 30++. Hej vad vi trivdes fint ihop.
Dessutom lingonplockning i skogen och Sveriges nationalrätt för kärnfamiljer.
Det vill säga tacos runt köksbordet i Abisko.
Vad mer kan man begära av en helg?
Nä just ingenting, tänkte jag och somnade raklång på soffan långt mycket
tidigare än vad mina jämnåriga tyckte var ok för en lördagkväll.

Men lugn bara lugn. Vi är inte helt förtappade utan var faktiskt ute i fredags.
Dock med aningens för lite vin i ådrorna för att kunna se det charmiga i
Kirunas brutala uteliv. Jag vet inte vad som var värst.
Det vi faktiskt såg eller det vi gick förbi och låtsades att vi inte såg.

Ett är då säkert. Jag är hellre en ungdom som fallit in i medelålderslunk än 
en sådan där medelålders typ som fortfarande håller på med fjortisfasoner.






                                Mooot Abisko! Gotta love pensionärslivet








             
            Dagens låt! Vi övade grundsteg till sommarens favoritdänga. Tjo och tjim.

Var jag hållit hus? Jo, denna vecka tågade vi iväg till Banansjön för att leva
det glada livet i fält efter en helg med CBRN-utbildning.
Say what?
Jo den heter så. Banansjön.
Och vad CBRN är hade du inte heller glömt i första taget om du legat med oss
där i tältet och nyst och gråtit ikapp.
Även den minsta dutt av den sablarns tårgasen som envist klängt sig fast och
följt med på senare äventyr kan få vem som helst att vilja tälja av sig både
näsa och tunga.

Men ändå.

Den bananformade sjön låg spegelblank. Stjärnorna lyste lika klart som
månen och magen var nöjd och mätt efter en påse finfin lammgryta.
Lika nöjd som jag och min bössa var efter dagens alla nedkämpade fiender
av äkta papp.

Inte konstigt att jag trots kli och stick och nys somnade som en lycklig soldat
där jag låg i min sovsäck.







      Mysfaktorn är total i skyttevärnet när min stridspartner puffar cherrytobak





  Pansarskott däremot har mysfaktor noll. Men spännande till tusen.



                       
                          Jag hjärta skogen. Inte en endaste fiende ska få sno den ifrån oss.





  Tro vad du vill men lammgrytan med curry var för himladens god.






Nej din tok. Jag har inte varit på utlandstjänst i Afrika heller. Det är solen som går
ned nånstans bortom Kebnekaise

    Vår kära PEK-bok. 200m lust betyder skjutning liggande utan stöd. Inget annat.




Jag fortsätter att vara lite stolt och mallig i smyg.
På allra osvenskaste vis.
Men på just det viset tror jag att jag kommer att
bli en alldeles lysande svensk soldat.

När solen skiner är vi extra glada soldater. Då marscherar vi så
gärna ut på skjutfältet med våra bössor.
Och stridsutrustningen är plötsligt inte det minsta tung.
När löjtnant sedan kommenderade glass och ballonger efter att jag
skjutit igenom alla övningar var jag en ännu nöjdare soldat där jag
låg raklång i gräset.
Till och med hjälmen fick jag ta av. Odla fräknar it is.

Och så strösslet på glassen:

Olsson, du är plutonens bästa skytt.
Ända tills jag dör eller hittar en bättre.

Jovisst. Mallig tänker jag vara ända till löjtnantens döddagar.
Eller nästa skjutövning.




Hej vad kul det är att kunna kika på sina träffar direkt. Oftast iallafall.






    Klämde in fyra träff på 6,7sekunder. Tre träff på 7 sekunder var godkänt. Puh.





                        
                                                 Fräkenodling i september we like.

Det var ingen höjdare att sitta inne från tidig morgonkvist till sena
kvällen och lyssna på en kvartermästare modell äldre.
Med sig hade han radioappareter modell yngre.
Det vill säga unga som i början av det hightecha 80-talet.

Lite pirrade det till i magen där någon gång mitt på dagen när det låg
ett hemligstämplat papper på overheadapparaten.
Top secret!
Och våra fingrar knapparade ivrigt in nycklar för att vi skulle kunna
snickesnacka krypterat utan att varken ryssar eller talibaner hör.

Sedan fick vi bokstavera på internationellt vis.
Alfa Bravo Charlie Delta Echo Foxtrot... Va? Golf? Och Whiskey?!?

Men annars.
De resterande 12 timmarna.
Inomhus när solen sken där ute.
Ögonen öppna när de bara ville klippa igen.
 
Det blev många träd i blocket vill jag lova.




      Dag 2 blev vi utsläpppta. Tjo och tjim. Roger that, over.







 
   Dagens låt var självklar. Lite kunde vi allt bokstavera redan innan.

Försvarsmakten är lite skeptiska till om vi verkligen kan köra bil
bara för att vi har ett B-körkort.
Därför behövde vi göra ett extra prov för att få köra minibussarna.
Jösses, sa vi och himlade med ögonen.

I kaptens ögon däremot gjorde det nog mest bara ont när han såg
hur vi meckade oss fram.
Rätt och riktigt var de allra flesta av oss riktigt kassa på att backa i
serpentiner och trixa in släp mellan koner.
Fräsa upp i 90km/h och tvärnita gick däremot himladens bra.

Riktigt bra för alla utom en.





           Tacka vet jag postens högerstyrda automat-folkisar. I dont do växelspak.

         Kammofärg i ansiktet tog kurragömma i buskarna till en helt ny nivå






Ut i fält var det som gällde i veckan. Jag kickade igång det
hela med att med att bli träffad av ett pansarskott rakt in i
benet.
Det kändes i alla fall så där jag stod med en muskelbristning
i låret.

Turligt nog gick det att åka bil ut till förläggningsplatsen medan
de andra fick marschera. Sedan stod jag där rakt upp och ned
utan att röra en fena.
Förutom när jag pekade med hela handen och dirigerade min
grupp i den ädla konsten tältuppslagning förstås.

Lite för att jag inte kunde röra benet.
Mest för att det var jag som var gruppchef denna vecka.








                                               Uppstigning 06.00







                                     Orientering

                       
                                                       Första grupp är i fin form





                                     Ordning och reda we like







                                  Soldat Olsson




                         
                                            Russen passar för jäkla bra i försvarets glajjer

            Krypning, ålning, hasning och regn, regn, regn.






                        
                             Även i bushen var det lillördag. En mätt soldat är en glad soldat








              Oboy vilket vackert väder sjöng alla glatt i sina blöta regnställ







                Och se dra på trissor. Dagen därpå var det strålande sol.