Jajemen
Tjugosju dagar räknade jag till. Sedan fick jag en sovmorgon.
Ända till sju minuter över sex sov jag.
Sedan var det bara på't igen.
För kan man säga nej när de ringer från the gruva och vill ha
in en pangboom på nattskiftet?
Nej.
Så ni förstår.
När påsken kom och jag slog mig ned vid älven och grillade korv
med min bybo.
Då smakade det ruggigt bra.
Stridsskolan
Vi höll på att trilla baklänges där vi slog upp
dörrarna till våra rum på stridsskolan.
Färdigbäddade sängar - i försvarsmakten?!?
Jovisst.
Fint ska det vara när man stiger i graderna.
Där slutade dock det glassiga. Långa dagar med
härjande i skogen.
Inta stridsställningar och snoka upp spår med
hund.
Grupps formeringar och blixtlås höger när vi
blir beskjutna.
Lera upp till knäna och tummen i kläm.
Och ge order.
Order order order.
Världens längsta förkortningar - check.
10 dagar senare var vi nog en aning slitna.
Men så fick landets soldater en hel hög med
nya snitsiga gruppchefer.
Gruppchefskursen intar övningsfältet
Nere i varma södern hade våren kommit
Sista kvällen firade vi i mässen. Fint ska det va.
Vår Lapplandsvarg hade hittat hela vägen ner till Vällinge
Echo Alpha, Echo Alpha!
Lapplandsjägare på hugget vid svenska gränsen.
Efter en lätt justering på kartan hade vi Muonioälven rakt
över myrmarkerna i Kalixfors.
Vips låg där finska gränsen och här skulle det posteras och
vaktas.
Dag som natt.
Som dag som natt som dag igen.
Däremellan kom en same som fått korn på fienden på andra
sidan Banansjön.
Tjo och tjim.
Äntligen fick vi lufta piporna och skjuta några skarpa.
Sedan ställde vi oss på post igen. Och vaktade och vaktade.
Och vaktade ännu mera.
KFÖ we call it.
Krigsförbandsövning.
