Lajsa

Tävlingen fortsätter. Det står nu 12-1 till mig.
Som i en liten ask kanske någon tänker då?
Jag tänker bara på den där finnen.
Han som ledde stort och stannade precis framför mållinjen
och sträckte armarna i skyn.
Då blev han omsprungen. Av en kenyan eller vad det nu var.

Min kenyan är Ålis.
Vad vårt mål är vet vi inte än.
Kanske vill vi inte ens ha något.
För vad händer då? Raka vägen ner i källaren och ta en dusch
där små hockeykillar stått och kissat och stora spottat snus och loskor?
Vi är ju ändå tjejer. Vi vill ha något mer.
Något annat.

Helst något som inte går att få.