Lajsa

Lördagkväll och åtta minuer i elva. Katshing.
Gratis inträde och gratis garderob.
Det var på näppen.
Och det var visst på Ferrum också.
När det var 30++ och Martinez på scen.
Hååkej....

Medelålders tanter som ragglar fram ruffsiga
i håret och skrikandes av skratt.
Fullare än jag någonsin varit.
Och så de som svänger loss på dansgolvet
med snurriga snurrar och yllevästar.
Hurtigare än jag någonsin kommer att bli.

När jag sedan låg i min säng redan halv tolv var det
nog inte bara febern som fick mig att frysa och svettas.
Skaka och huttra.
Och det var nog inte bara alkoholen som sakta gick
ur kroppen som fick det att snurra en aning.

Nej, det var nog mest ren och skär rädsla.
Så för säkerhets skull stapplade jag in i badrummet
och stoppade i mig första bästa piller.
En flourtablett.
Och så ramsan. Det är ju den som gör att det faktiskt funkar.

Snälla lilla krumelur -  jag vill aldrig bliva stur.