Lajsa

Jag tror inte mina ögon. När jag var liten och mina småkryp
till kusiner var ännu mindre var vi hela somrarna i farmors stuga.
Verkligen hela somrarna.
Hanna och Mattias var verkligen jättesmå.
Och jag var deras jättestora idol.

Mattias plockade farmors enda vita ros till mig på min födelsedag.
Och HannaPanna från Kannadanna var alltid hack i häl
med sitt krulliga hår och sin slitna gamla åsna.

Nu är de snygga som få. Borstade och kammade.
Utan skogsvägsgrus i skrubbsåren och myggbettsbölder
som bara kan botas av farmors livsfarliga salubrin.

De verkar ha blivit stora på något vis?



Bilder från Hannas blogg.