Förbannelsen är bruten
Det var en nästan helt vanlig fredagkväll.
Förutom att jag och Therese satt och skalade räkor och drack vin och hade det oförskämt bra. Sedan bara hände det. Som en blixt från klar himmel. Det bara slog oss. Klart vi måste in till stan! Jag som verkligen hatat krogen på sistone ville inget hellre än att gå ut och skaka lite rumpa.
Så vi kastade oss på sista tunnelbanan in mot stan.
Ingen kräktes på vägen in. Ingen var för full för att komma in och blev hemskickad i taxi. Ingen var för nykter och blev tjurig och grinig. Inte en enda intrig. Inte ett enda felhångel. Det var bara jag och Therese mot världen och fy fan vad kul vi hade! Dessutom spelade dom min låt:
Girls just wanna have fuuuuun
Och kul hade vi. Med råge. Det var faktiskt till och med kul att vakna på tåget och märka att man åkt ända till Lapplands Väsby klockan halv åtta på lördagmorgonen.
Så man kanske skulle börja satsa på det här med att gå ut igen då...
Ja det var ta mig sjutton i klass med togapartyt i Rom!
