Lajsa

Snart får vi höra tangentbordet rassla. Den här gången
skyller jag varken på solen eller herr Schwanke. Nu var det
faktiskt Snusen som kom och störde.
Hon har nämligen blivit med kamera. Det bara måste ju firas.
Och fotas!

För har Snusen sin nya kamera framme vill jag som vanligt
göra precis likadant.
Som alltid.
En liten fotoorgie senare när vi i extas spanat in vilka grannars
fönster som nås med våra superzoomar och vilken färg som är
roligast att ha med låg vi utslagna på sängen.
Grönt är skönt och blått är flått.
Efter att ha tagit ytterligare några bilder ur dreglande
koma-position funderar vi nu allvarligt på att ta tag i våra liv.

För nu så. Nu jäklarns så blir här hemtenta av. Alldeles strax...







                               Utsikt från min koma-position