Postiska som hemspråk

På postspråk heter det okammad b-post, överfull klumpsäck, skittjockt ODR Total
och så ett jäkla lägg på 100 per bunt.
På rikssvenska skulle man kunna kalla det motigt.

Efter sju evigheters evigheter när morgonens bestyr och pyssel var överstökade
fick jag och mitt gula vrålåk äntligen ge oss ut och slira.
Långt senare än vanligt.
Långt mycket tröttare än normalt.
Redan då.

Jag orkade inte ens lyssna på min nya faovritkanal på radion utan nynnade på
den enda textraden jag kan i min nya favoritlåt.
Black old sun wont you come... Black old son wont you come....

Efter några timmar undrade jag och Vrålis om vi sjöng om en gammal svart
sol eller son?
Man hinner tänka mycket i en tyst postbil.
Och språk är svårt att grubbla över.
Då var det dags för radion ändå.

Och radion pratade precis vårt språk. På första försöket.

I WANNA GO HOME!





                  I Wanna Go Home - Sator 




                                

                                            Black Hole Sun - Soundgarden


                           Mina nya idoler gott folk. Nästan så att Brittan hänger löst.

Kommentarer
Postat av: Betty

Heta killar! :)

2010-01-07 @ 20:48:18

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0