Lajsa

   
                             På mitt och Snusens kylskåp



Förberedelserna har varit perfekta. Vi har hängt med i världscupen,
paxat tv-soffan och skrivit upp varje tid värd att minnas för att inte tala
om detaljerna i utrustningen.
Det är nämligen underställ som gäller under OS-sändningarna.
Rentvättat till och med.
Istället för att spara slutspelsskägg ska vi samla klägg.
När Jonsson bommar och vi sätter kaffet i halsen och när vi ivrigt hejar på
Kalla och samtidigt spiller ut allt vi har för händerna.

Nu kanske ni tror att vi bara ska sitta bänkade och titta på skidor och skidskytte
två veckor framöver. Att det var därför vi sköt upp vår gratisvecka på gymmet.
Knappast.
Det är hockey och alpint och konståkning också.



Men så hände det som absolut inte fick ske. När vi trodde att vi hade koll och
det bara var att sparka igång spektaklet utbröt en smärre världskatastrof.
TVn tackade plötsligt för sig. Med pip och rök.
Mitt i backhoppskvalet, 6 timmar innan invigning ville den allra viktigaste länken i
vårt OS-team inte vara med längre.

Det var då han kom. Under trumpetande och fanfarer och med en lysande gloria
klev David ned från vinden och med sig hade han en liten, liten burk.
Med både ljud och bild.
De olympiska spelen är räddade och OS-hjälten är korad.

Let the games begin.


    
                           Det ska då till en rymdingenjör :)