Lajsa

Alla goda ting är tre sägs det. Så frågan är ju vad som någonsin
skulle kunna toppa de andra två sensationerna där jag igår satt med
glada nyheter om både sommarjobb och en fräck utbildning till hösten.
De glada rymdarnas grillkväll var supertrevlig.
Filmen vi såg sedan var också kanon.

Men inget av det slog det brev som dimpte ner i brevlådan. Mitt hjärta
slog några extra slag och tårarna letade sig fram i ögonvrån.
Min lilla Philip i Schweiz, som förresten börjar bli ganska så stor nu, hade
skrivit till mig. På svenska.
Fyra år senare försöker han sig fortfarande på detta konstiga språk.

Mitt gamla aupair-hjärta slits nästan i bitar. Gulle dej.


      
                                      De små liven och jag