Lajsa

Det är så lätt att tappa fokus ibland. När högen med kluddriga antecknigar som ska skrivas rent är högre än motivationen.
Ni vet, man kikar ut genom fönstret och börjar fundera på hur den där låten går?
Undrar om brevbäraren är man eller kvinna?
Tänk om jorden verkligen är platt ändå?
Och hur högt är det där huset mitt emot egentligen?
8 våningar idag med.

Sedan fokuserar jag en stund men nya grubblerier sätter snart stopp.
Trots att jag verkligen försöker.
Frågor klurigare än hur klimatförändringarna ska sluta och på hur många sätt man egentligen kan klassificera alla dessa kärr och mossor på?
Hur jag än vrider och vänder på det går det bara inte att reda ut.
Den största frågan förblir ett mysterium.

Va fan har jag skrivit egentligen?