Nöjd



Än en gång
har mina berömda krassar skjutit i höjden. Visst, det
hade varit bättre om jag spenderat färre dagar på att beundra min
egenodlade grönska på fönsterbrädet och fler till att skörda.
De såg ju faktiskt godare ut innan de hann vissna.

Men hej, några tappra själar var fortfarande pigga och fräscha imorse.
Och jag är då inte den som är den när det gäller odling.
Jag blir så nöjd, så nöjd för minsta lilla som överlever.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0